13 företag

Programvara

...

    Programvara

    När tekniken inte fungerar som den ska kan det vara oerhört frustrerande. Det kan vara buggar, virus som orsakar säkerhetsintrång, installationsproblem eller något annat som gör att din programvara misslyckas. Vissa färdigheter krävs för att lösa dessa problem och därför är det bäst för IT-företag att hjälpa dig. Dessa företag erbjuder allt från elektroniska hemlarm till programvara som skyddar dig från virus eller spionprogram.

    En Internetleverantör är helt enkelt ett företag som tillhandahåller Internetanslutningar och tjänster till individer och organisationer. Förutom att tillhandahålla åtkomst till Internet kan Internetleverantörer även tillhandahålla programvarupaket (som webbläsare), e-postkonton och en personlig webbplats eller webbplats. Internetleverantörer kan vara värd för företagswebbplatser och kan till och med bygga webbplatserna själva. ISP:er är alla sammankopplade via nätverksaccesspunkter, offentliga nätverksfaciliteter på Internets stamnät.

    Framväxten av kommersiella Internettjänster och applikationer bidrog till att påskynda den snabba kommersialiseringen av Internet. Detta fenomen var också resultatet av flera andra faktorer. En viktig faktor var introduktionen av persondatorn (PC) och arbetsstationen i början av 1980-talet – en utveckling som återigen drevs av oöverträffade framsteg inom integrerad kretsteknologi och en efterföljande snabb nedgång i datorpriserna. En annan faktor som blev allt viktigare var användningen av Ethernet och andra "lokala nätverk" (LAN) för att ansluta persondatorer. Men även andra krafter verkade. Efter omstruktureringen av AT&T Corporation 1984 utnyttjade US National Science Foundation olika nya möjligheter för sin digitala stamnätstjänst på nationell nivå, känd som NSFNET. 1988 fick US Corporation for National Research Initiatives godkännande att genomföra ett experiment som kopplade en kommersiell e-posttjänst (MCI Mail) till Internet. Denna applikation var den första Internetanslutningen till en kommersiell leverantör som inte också var en del av forskarsamhället. Autentisering följde snabbt för att ge andra e-postleverantörer åtkomst, och Internet började sin första explosion av trafik.


    Programvara

    För att skydda din integritet och få bästa möjliga hjälp är det såklart viktigt att du väljer ett pålitligt företag. Nedan har vi sammanställt en lista över företag som erbjuder mjukvarulösningar så att du kan läsa recensioner från tidigare användare och se till att du väljer rätt. 

    1993 tillät federal lag NSF att öppna NSFNET-ryggraden för kommersiella användare. Före den tiden var användningen av ryggraden föremål för en policy för "acceptabel användning", fastställd och administrerad av NSF, enligt vilken kommersiell användning var begränsad till de applikationer som tjänade forskarvärlden. NSF insåg att kommersiellt tillhandahållna nättjänster, nu när de var tillgängliga, i slutändan skulle vara mycket billigare än att fortsätta att finansiera nättjänster för särskilda ändamål.

    År 1993 gjorde University of Illinois också allmänt tillgänglig Mosaic, en ny typ av datorprogram känd som en webbläsare som kördes på de flesta typer av datorer och, genom sitt "peka-och-klicka"-gränssnitt, underlättade åtkomst, nedladdning och visa filer via Internet. Mosaic inkorporerade en uppsättning åtkomstprotokoll och visningsstandarder som ursprungligen utvecklades av European Organization for Nuclear Research (CERN) av Tim Berners-Lee i en ny internetapplikation som kallas World Wide Web (WWW). 1994, Netscape Communications Corp. Det bildades för att utveckla en webbläsare, navigator och serverprogramvara för kommersiellt bruk. Kort därefter blev mjukvarujätten Microsoft Corporation intresserad av att stödja Internetapplikationer på persondatorer och utvecklade sin webbläsare Internet Explorer (ursprungligen baserad på Mosaic) och andra applikationer. Dessa nya kommersiella möjligheter påskyndade tillväxten av Internet, som redan 1988 hade vuxit med 100 procent per år.

    I slutet av 1990-talet fanns det cirka 10 000 internetleverantörer runt om i världen, mer än hälften i USA. De flesta av dessa internetleverantörer tillhandahöll dock bara lokala tjänster och förlitade sig på tillgång till regionala och nationella internetleverantörer för bredare anslutningsmöjligheter. Konsolideringen började i slutet av årtiondet, då många små och medelstora leverantörer slogs samman eller köptes upp av större internetleverantörer. Bland dessa stora leverantörer fanns grupper som America Online, Inc. (AOL), som började som en uppringd informationstjänst utan internetanslutning, men i slutet av 1990-talet övergick till att bli den ledande leverantören av internettjänster i världen — med mer än 25 miljoner abonnenter år 2000 och med filialer i Australien, Europa, Sydamerika och Asien. Samtidigt kom många nya statligt ägda internetleverantörer in i verksamheten på stora nationella marknader, som Kina, Indien och Indonesien, och överväldigade snabbt abonnentbasen hos alla traditionella kommersiella internetleverantörer. 

    Uppringda Internetkunder fortsatte att byta till bredbandstjänster för snabbare Internetanslutningar. Den nystartade bredbandstjänst som erbjuds av telefon- och kabelbolag kostar lika lite som uppringd service i vissa delar av USA. Som ett resultat av förändringen såg leverantören av uppringda Internettjänster AOL sin bas av rösttjänstabonnenter minska från nästan 27 miljoner 2002 till 17,7 miljoner 2006 och till 2,1 miljoner 2015. I ett försök att ompositionera sig har AOL försökt inte längre är den ledande leverantören av uppringda tjänster, utan försökte istället bli en gratis reklamstödd internetportal som Yahoo och Google. AOL erbjöd sina kunder två tillvägagångssätt: De kunde fortfarande betala för uppringd Internetåtkomst från AOL, eller så kunde de betala för Internetåtkomst från ett annat företag och fortfarande få tillgång till många AOL-funktioner gratis.

    Med spridningen av webbplatser som Netflix som strömmar video och andra stora filer, har Internetleverantörer drivit på för rätten att erbjuda olika prissatta tjänstenivåer för onlineinnehåll eller programvaruleverantörer baserat på deras internetanvändning. Anhängare av nätneutralitet menar bland annat att nätleverantörer bör åläggas att behandla alla bredbandskonsumenter lika istället för att kräva högre priser för vissa konsumenter att använda mer bandbredd (datakapacitet). Motståndare till nätneutralitet ifrågasätter om kabel- och telefonbolag har råd att investera i avancerade säkerhets- eller överföringstjänster om de inte kunde ta ut en premie för dem. I allmänhet stöder stora innehålls- och mjukvaruleverantörer nätneutralitet, medan Internetleverantörer motsätter sig det. Det behövs lagstiftning för att lösa tvisten.